När jag ser mig själv i spegeln så gör jag som många andra och tänker "hatar min näsa/mun/hår/ögon/haka/kind/mage/ben (osv)". Sedan lovar man sig själv att ALDRIG se sig i spegeln i hela sitt liv - tills nästa gång man går för att borsta tänderna.

Men varför?

Varför kan vi inte vara glada för det just vi har? Den näsan vi har föddes vi faktiskt med och gör oss till en unik människa. Alla våra kroppsdelar finns där för att det är en del av vad vi är. Vi borde vara glada över att vi är unika och inte ser ut som alla andra. Acceptera din kropp och respektera den.